En One Direction Novell Blogg

-Jadå. svarade hon. När vi gick ut på skolgården såg jag henne stirra mot skolgrinden. Hennes ögon lyste av längtan och sorg. Hon kollade rakt på platsen där Niall väntade på henne för 2 år sedan.

---

Gabriellas perspekitv
From the moment I met you everything changed
I knew I had to get you whatever the pain
I had to take you and make you mine

I would walk through the desert I would walk down the aisle
I would swim all the oceans just to see you smile
Whatever it takes is fine

Oh oh oooh oh so put your hands up
Oh oh oooh oh coz it's a stand up
And I won't be leaving 'til I've finished stealing every piece of your heart
Every piece of your heart

I know your hearts been broken but don't you give up
I'll be there yeah I know it to fix you with love
It hurts me to think that you've ever cried

Oh oh oooh oh so put your hands up
Oh oh oooh oh coz it's a stand up
And I won't be leaving 'til I've finished stealing every piece of your heart
Every piece of your heart

Oh oh oooh oh so put your hands up
Oh oh oooh oh coz it's a stand up
And I won't be leaving 'til I've finished stealing every piece of your heart

And now we'll steal us a car
And we will drive to the stars
I will give you the moon
It's the least I can do
If you give me the chance

Min ringsignal fyllde rummet och väckte mig ur min djupa sömn. Jag stönade och anpassade mina ögon till ljuset. Jag tog upp min iphone och tryckte på den gröna knappen.
-Mmhhmm? svarade jag, min röst helt hes och kraxig.
-Where are you? You're supposed to be here, like, now. hörde jag Sara säga.
-Oh shit! sa jag och flög upp ur sängen. Det var Söndag idag, och jag skulle sova över hos Sara, och sen åker vi tidigt på måndag morgon. Jag kastade en blick på klockan. 13.17. Jag hatar mitt liv. Jag skulle vara hos Sara runt kvart över ett.
-Are you there Gabby? frågade Sara.
-Yeah, I'm on my way. I'll be there in like a 30 minutes. Bye, have to go.
-Okey, bye see ya, love ya!
-Love ya too. sa jag och la på. Jag struntade i frukost och hoppade in i duschen. Tio minuter senare stod jag och fönade mitt bruna hår. Jag drog några drag mascara. De gjorde så att mina grön-blåa ögon lyste. Jag satte upp mitt hår i en slarvig bulle och sprang in i mitt rum. Jag hade redan packat allt igår. Tack och lov. Jag drog på mig ett par rosa shorts, en tröja med musse pig på och tog min resväska. Jag tog också min skolaväska. Jag slängde i min plånbok-jag hade fått massor med pengar från mamma & pappa-min mobil, hörlurar, min dator, smink och lite andra nödvändiga grejer. Jag gick ner i hallen ochsa hejdå till mina föräldrar. De önskade mig lycka till med Niall. De var verkligen världens bästa föräldrar. Jag kunde berätta allt för dem och de var nästan aldrig pinsamma. Dessutom var de väldigt förstående. Jag drog på mig mina knä-höga converse och stängde dörren efter mig. Sedan sprang jag den korta vägen till Saras hus. På vägen passerade jag Nialls hus. Jag såg faktiskt fram emot att träffa honom. Men då kom jag på något, något jag aldrig hade tänkt på förut.

Tänk om han inte kommer ihåg mig?

---

Vad tycks? Juste, fick 8 kommentarer på förra kapitlet. Glad directioner! Såhär ser jag ut just nu:
1. :o-OMG JAG HAR FÅTT SKITMÅNGA KOMMENTARER.
2. :D-DE GILLAR MIN NOVELL!!!
3. >_<- Jag borde uppdatera.
4-c:-*evil smile* nu kan jag skryta om det på bloggen. MWAHAHHAHAHA

Så det va rmin reaktion :0
SEE YA LOVE YA
Gabriellas outfit btw: http://www.polyvore.com/summer/set?id=44678339