Stand up-kapitel 7
Sara gjorde detsamma. Sen tog vi på oss kläderna vi hade köpt igår. Jag tog på mig mina jeans, min tröja och ett par kilklackar. Sen satte jag på mig en ring och några armband. Jag hade också ett halsband från Niall som jag hade på mig varje dag. Sara hade på sig sin klänning, ett par beige klackar och accessoarer. Sen målade vi naglarna rosa. När vi var klara var klockan halv fyra. Vi ville vara där tidigare så vi åkte direkt. Vi satte oss i en taxi och åkte iväg.
Gabriellas perspektiv
Efter ca. 10 minuter var vi framme. Framför mig såg jag ett enormt hus. Jag hörde skrik, först trodde jag att någon hade gjort illa sig, men sen såg jag några hundra skrikande tjejer stå utanför konserthuset. När vi skulle gå in var det några tjejer som pratade med oss.
"You are so lucky to have tickets, we didn't get any"
"You even got meet and greet tickets!"
Vänta? De här tjejerna var här och de hade inte ens några biljetter? Vad gjorde de då här? Stod de här bara för att få se en skymt av bandet, av min Niall? Nej, nej, nej vad håller du på med Gabriella, han är inte din längre. Han kan få vem han vill nu. Mina tankar tog över, och jag kände för att gråta. Jag måste vara stark, tänk snart kommer jag träffa honom på riktigt. För första gången på 2 år. Jag skyndade förbi tjejerna. Vi gick till dörren. En vakt stoppade oss. Vi visade våra biljetter och efter ett tag släppte han in oss. Vi hittade våra platser och de var faktiskt väldigt bra. Vi såg allting perfekt. Efter ett tag började konserten. Snart började dem sjunga. Jag kollade på Niall hela tiden. Han blick vandrade över lokalen och fastnade på mig. Så snart jag insåg det, hukade jag ner så att han inte såg mig.
Nialls perspektiv
Vi gick upp på scenen och möttes av höga skrik från hundratals tjejer. När vi började sjunga, slutade skriken och alla började sjunga med. Eller inte riktigt sjunga, snarare skrik-sjunga. Min blick vandrade över lokalen och fastnade på en tjej, med mörktbrunt hår-som var slingat blont-och blå-gröna ögon. Hon påminde mig om någon. Gabriella. Jag kollade nogrannare och jag var säker. Det var henne. Men vad gjorde hon här? Hon hade undvikit mig de senaste gångerna jag var i Mullingar. Gabriella sänkte huvudet och jag kunde inte se henne längre. Jag kände fjärilarna i min mage. Åh nej.
Jag var fortfarande kär i henne.
Gabriellas perspektiv
Efter ca. 10 minuter var vi framme. Framför mig såg jag ett enormt hus. Jag hörde skrik, först trodde jag att någon hade gjort illa sig, men sen såg jag några hundra skrikande tjejer stå utanför konserthuset. När vi skulle gå in var det några tjejer som pratade med oss.
"You are so lucky to have tickets, we didn't get any"
"You even got meet and greet tickets!"
Vänta? De här tjejerna var här och de hade inte ens några biljetter? Vad gjorde de då här? Stod de här bara för att få se en skymt av bandet, av min Niall? Nej, nej, nej vad håller du på med Gabriella, han är inte din längre. Han kan få vem han vill nu. Mina tankar tog över, och jag kände för att gråta. Jag måste vara stark, tänk snart kommer jag träffa honom på riktigt. För första gången på 2 år. Jag skyndade förbi tjejerna. Vi gick till dörren. En vakt stoppade oss. Vi visade våra biljetter och efter ett tag släppte han in oss. Vi hittade våra platser och de var faktiskt väldigt bra. Vi såg allting perfekt. Efter ett tag började konserten. Snart började dem sjunga. Jag kollade på Niall hela tiden. Han blick vandrade över lokalen och fastnade på mig. Så snart jag insåg det, hukade jag ner så att han inte såg mig.
Nialls perspektiv
Vi gick upp på scenen och möttes av höga skrik från hundratals tjejer. När vi började sjunga, slutade skriken och alla började sjunga med. Eller inte riktigt sjunga, snarare skrik-sjunga. Min blick vandrade över lokalen och fastnade på en tjej, med mörktbrunt hår-som var slingat blont-och blå-gröna ögon. Hon påminde mig om någon. Gabriella. Jag kollade nogrannare och jag var säker. Det var henne. Men vad gjorde hon här? Hon hade undvikit mig de senaste gångerna jag var i Mullingar. Gabriella sänkte huvudet och jag kunde inte se henne längre. Jag kände fjärilarna i min mage. Åh nej.
Jag var fortfarande kär i henne.
Kommentarer
Postat av: 🐷
Åååååh så spännande! Vad händer nu? :)
Postat av: Sara
Superbra!!<33 längtar tills Harry kommer in i den;) du är jätteduktig!
Trackback